Gunnar Bergman

Min morbror Gunnar fick leva ett långt liv. Nu är han färdig med jordelivet och har lämnat många minnen och avtryck efter sig. Då morbror Gunnar funnits med i hela mitt liv är minnena många. Jag vill nämna ett från senare tid. Det var på moster Ruts begravning. Gunnar och mamma möttes i kyrkan och Gunnar smekte mamma ömt på kinden. Så fint! Det är tomt efter hela syskonskaran. Vila i frid!

Min svärfar Gunnar har gått bort och lämnar ett stort tomrum efter sig! Gunnar var en vänlig själ och hade stor omsorg om de sina. Det sätt han tog hand om Gunnel de sista åren är beundransvärt. Och han har alltid månat om hela vår familj med barnen, Martin och Jakob. Vila i frid Gunnar!

Tack för alla hantverks stunder i svärdsjö Vila i frid

Fina morbror Gunnar, tack för alla fina gemensamma stunder! Du, tillsammans med dina fyra systrar visade alltid vilket enormt värde familjen har. För det och alla fina minnen är jag oändligt tacksam, Vila i frid! Helena

Tack för många fina år som grannar.

Morbror Gunnar och de fyra systrarna är inte kvar hos oss. Det självklara i Grytsundet, det som är Grytsundet finns inte kvar längre. Men vilket fantastiskt arv vi yngre har att förvalta. Vår Johan, som har samma händiga färdigheter som du hade sökte gärna upp dig i Grytsundet som liten för att få hjälp med någon praktiskt, gärna elektriskt, konstruktion han höll på med (när pappa Eriks kompetens på området var låg) kom han tillbaka och berättade om hur mycket du kunde. Han döpte dig till SuperGunnar. En bra beskrivning på dig, inte bara på det praktiska området. Grytsundet utan er syskon och storebror Gunnar saknar er. Men ni kommer alltid att finnas där.

Morbror Gunnar kommer alltid vara förknippad med Grytsundet och allt runt Anders Ers. Den riktiga sommaren startade när Gunnar, Per och Jan cyklade till Grytsundet efter skolavslutningen och påbörjade sommarvistelsen tillsammans med Söderlunds. Vad jag alltid var avundsjuk för jag ville ju också vara där. Sommarmorgonen började alltid med att Gunnar cyklade fram till byn och postlådan för att hämta Falu-kuriren. Sommardagens lek och bad avslutades också med Gunnars visselblåsning som var signalen att det var dags för Per och Jan att lägga sig och att våra upptåg och lekar fick vänta tills nästa dag. Senare i lite äldre ålder ersattes lek och upptåg med båttur över till kompaniet och att vi sprang Liljans milspår i ledning av Gunnar och Ivan. Var det inte att springa på spår så var det orientering på schemat, det var inte så länge sedan jag hittade en egenhändigt röd och vit målad ölburk som fick fungera som orienteringkontroll på den högst lokala orienteringsbanan runt Grytsundet. Under denna tid fanns också en helig tid för Gunnar och oss andra vilket var fredagsbastun hos morbror Ivan där vi möttes, pratade om träningen och njöt av en välförtjänt öl. Under de senare åren är min egen bild av vår älskade Gunnar när han sitter i sitt hörn på verandan och blickar ut över fiskviken. Så minns jag min fina morbror.

Vila i frid Gunnar

Älskade pappa, vi saknar dig så mycket! Vila i frid.

Brobro Gunna var ett av de första orden jag kunde säga, du fanns ju alltid där i min barndom. Ja, sedan också. Så många minnen att förvalta. Har en tavla med en flicka som sitter på ett näckrosblad som jag fick av dig som mycket liten. Vad jag älskade den tavlan. Vilka historier jag fantiserade kring den. Och den hänger fortfarande på väggen. Och så läste du Ett gammalt Bergtroll av Fröding för oss. Så spännande det var. Och jag kan fortfarande: Det lider allt emot kvälls nu, och det är allt mörk svart natt snart, jag skulle allt dra till fjälls nu, men här i daln är det allt bra rart. Du och dina systrar (med ingifta) skapade en sådan trygghet för oss kusiner, en fast och säker plats på jorden i Toftbyn och Grytsundet. Nu får ni fortsätta fika där ni är idag ️